Blinn-Phong
En reflektionsmodell som approximerar glansdagrar med en halvvägsvektor, en billigare variant av Phongs modell.
Jim Blinns förfining från 1977 av Bui Tuong Phongs skuggningsmodell från 1975. Phong räknar glansdagern ur vinkeln mellan det reflekterade ljuset och blickriktningen; Blinn använder i stället halvvägsvektorn mellan ljus och blick, vilket är billigare och med riktat ljus inte kräver någon reflektionsvektor alls.
Resultatet blir en något bredare och ofta mer trovärdig dager. Blinn-Phong var den inbyggda ljusmodellen i OpenGL och Direct3D i två decennier och är fortfarande den självklara utgångspunkten i läroböcker innan fysikaliskt baserad rendering tar vid. Den bevarar inte energi, så moderna motorer gick över till mikrofacett-BRDF:er.