Triod
Röret som kunde förstärka: en tredje elektrod som lät en svag spänning styra en stor ström, och därmed gjorde elektroniken aktiv.
Lee de Forest satte 1906 in ett tredje galler mellan glödtråd och plåt i Flemings diod och kallade bygget Audion. Gallret lät en svag signal styra en kraftig ström utan rörliga delar — förstärkning och snabb omkoppling i samma komponent. de Forest förstod knappt själv varför det fungerade; Edwin Armstrong redde ut fysiken några år senare.
Först blev det radio, sedan datorer. Elektronröret som logisk grind var alltid en triod eller dess släkting pentoden: ENIAC hade omkring 18 000 av dem, Colossus ett par tusen. Var och en kunde slå om tusen gånger snabbare än ett relä men brann också ut, vilket satte den praktiska övre gränsen för hur stor en rörmaskin kunde bli. Transistorn (1947) gjorde samma jobb kallt och tog bort taket.