Eccles-Jordan-vippan
Två rör kopplade så att vart och ett håller det andra nedtryckt — kretsen från 1919 som blev den elektroniska ettans minsta boning.
William Eccles och Frank Jordan beskrev 1919 en krets där två elektronrör korskopplas så att det ena leder ström när det andra är släckt, och tvärtom. Konstruktionen har två stabila lägen och stannar i det den knuffats till tills en ny puls vänder den — den första bistabila vippan, det som senare kom att kallas flip-flop.
Nyttan var att räkna och att minnas. Kedjar man vipporna räknar de pulser i binärt, och en ensam vippa lagrar en bit. ENIAC byggde sina räkneverk av ringkopplade vippor, Colossus räknade tecken med dem, och varje register och statiskt minne sedan dess vilar på samma idé — numera i transistorer i stället för rör. Eccles och Jordan tänkte sig kretsen för radiobruk; datoråldern kom långt senare.