Spanbuffert
En mjukvarurenderares sätt att lösa synlighet per skärmrad: varje polygon delas upp i horisontella stycken, och bara de stycken som faktiskt syns ritas.
I stället för att testa djupet för varje pixel, som en Z-buffert gör, håller renderaren en sorterad lista av spann per rad. När en ny polygon kommer klipps dess spann mot de som redan ligger där, och det som skyms kastas innan en enda texel har hämtats. Varje pixel ritas därmed exakt en gång, vilket på en Pentium från 1996 var skillnaden mellan spelbart och bildspel.
Quake byggde sin värld så: en kantlista sorterades per rad till spann, med BSP-trädet och PVS som grovfilter innan. Michael Abrash har beskrivit hur han och John Carmack prövade och slängde flera varianter innan den landade. Rörliga figurer ritades dock med Z-buffert ovanpå, eftersom spann för små, ständigt rörliga objekt kostade mer än de sparade. Med 3D-korten försvann tekniken nästan över en natt.