Linjär blend-skinning
Deformerar varje vertex som en viktad summa av de påverkande benens matriser — standardmetoden för skelettanimation, snabb men kollapsar vid vridning.
Linear blend skinning (även skeletal subspace deformation) är så gott som all skelettdeformation du har sett. Varje vertex bär vikter mot ett par ben; den slutliga positionen är summan av varje bens transform applicerad på vertexen, skalad med vikten. Räkningen är trivial och faller rakt ner i en vertexshader, vilket gjort den till förval sedan Magnenat-Thalmann m.fl. på 1980-talet.
Felet är lika känt som metoden: när en led vrids hårt blandas matriserna komponentvis och volymen krymper — "candy wrapper"-effekten vid axlar och handleder. Det var precis det problemet dubbelkvaternionskinning uppfanns för att lösa.