Vertexskinning
Själva deformationssteget i skelettanimation: varje vertex flyttas av en viktad blandning av sina bens matriser.
Skelettanimationen bestämmer benens poser; skinningen är matematiken som får skinnet att följa med. Varje vertex bär upp till fyra benindex och lika många vikter, och dess slutliga läge är den viktade summan av benmatriserna applicerade på viloposen. Den gängse metoden heter linjär blend-skinning (LBS) och är i grunden en viktad medelvärdesbildning.
LBS är snabb men nyper ihop vid böjda leder — de ökända "godisomslags"-armbågarna där volymen kollapsar. Dual quaternion-skinning (Kavan m.fl., 2007) bevarar volymen bättre till ett högre pris. Sedan tidigt 2000-tal körs blandningen i vertex-shadern på GPU:n ("hardware skinning"), vilket befriade CPU:n från att röra varje vertex en gång per bildruta.