BRDF
Funktionen som beskriver hur mycket ljus en yta reflekterar från en infallsriktning till en betraktningsriktning — materialets optiska fingeravtryck.
Bidirectional Reflectance Distribution Function, en term myntad av Fred Nicodemus 1965. För varje par av riktningar ger den förhållandet mellan reflekterad ljusstyrka och infallande. Det är precis den faktor som står inuti renderekvationens integral och som skiljer gummi från krom.
En fysiskt trovärdig BRDF måste lyda Helmholtz reciprocitet (vänd på in- och utriktning och värdet är detsamma) och energibevarande (en yta kan inte reflektera mer ljus än den tar emot). Klassiska modeller: Lambert för matt diffus reflektion, Phong (1975) som en billig empirisk glansterm, och Cook–Torrance (1982) som bygger glansen på en mikrofacettmodell. Modern realtids-PBR vilar på den sista.