Bloch-sfär
Klotet man ritar för att visa vad en enskild qubit befinner sig i för tillstånd — nordpolen är noll, sydpolen är ett, allt däremellan är superposition.
En klassisk bit har två lägen. En qubit beskrivs i stället av en punkt på en sfäryta, med två vinklar: den ena anger hur sannolikheten fördelas mellan noll och ett, den andra anger fasen. Fasen har ingen klassisk motsvarighet men är helt avgörande — det är den som gör interferens möjlig, och därmed hela kvantberäkningen.
Kvantgrindar blir rotationer av sfären. En Hadamard-grind vrider nordpolen ut till ekvatorn. Bilden fungerar bara för en qubit; redan vid två räcker geometrin inte till, vilket är en bra påminnelse om varför intuitionen tar slut så fort.