Qubit

Fysiskt kan en qubit vara vad som helst med två urskiljbara kvanttillstånd: en elektrons spinn, en fotons polarisation, energinivåerna i en supraledande krets. Termen myntades av Benjamin Schumacher 1995.

Skillnaden mot en bit är inte att qubiten lagrar mer information — vid mätning får man exakt en bit ut, och superpositionen är borta. Skillnaden är vad som kan göras innan mätningen. Tillståndet beskrivs av amplituder som kan vara negativa, och det är den möjligheten till utsläckning som ger kvantalgoritmer deras kraft. En vanlig missuppfattning är att n qubitar rymmer 2ⁿ värden samtidigt; de utvecklas enligt 2ⁿ amplituder, men bara ett värde går att läsa ut.