Bézierkurva
En mjuk kurva definierad av några få kontrollpunkter, där kurvan går genom ändpunkterna och dras mot de inre.
Pierre Bézier formaliserade dem på Renault på 1960-talet för att beskriva karossformer i CAD; Paul de Casteljau hade härlett samma matematik något tidigare på Citroën, men den förblev en företagshemlighet. En kubisk Bézier — två ändpunkter och två handtag — är arbetshästen: det är vad ett penselverktyg ritar, vad TrueType- och PostScript-typsnitt byggs av, och vad en animationskurveredigerare visar som dragbara tangenter.
Utvärderingen är billig och numeriskt stabil via de Casteljaus algoritm, upprepad linjär interpolation mellan punkter. Kedjar man många korta kurvor får man en Bézierspline; för en mjuk bana genom givna vägpunkter är en Catmull-Rom-spline ofta enklare eftersom den går rakt genom varje punkt.