A-vägning
Filterkurva som dämpar bas och yttersta diskant innan en ljudnivå mäts, för att mätvärdet ska likna hur örat uppfattar svaga ljud. Resultatet anges i dB(A).
Kurvan härstammar från 1930-talets mätningar av lika hörstyrka och motsvarar ungefär örats känslighet vid låg volym: kraftig dämpning under några hundra hertz, ingen ändring vid 1 kHz, en svag topp kring 2–3 kHz. Den ingår i dag i IEC 61672, standarden för ljudnivåmätare, tillsammans med C-vägningen som är nästan rak och används för toppnivåer och höga volymer.
A-vägningen styr arbetsmiljöregler, bullergränser och specifikationer för brusgolv i ljudutrustning, där den flitigt används för att få siffran några decibel snyggare. Svagheten är att den underskattar basen vid höga nivåer, så en lågfrekvent dunk från grannens subwoofer kan mäta lågt och ändå hålla hela huset vaket.