Lika hörstyrkekurvor
Kurvor som visar hur starkt en ton måste vara vid olika frekvenser för att låta lika högt — örat är långt ifrån linjärt.
Harvey Fletcher och Wilden Munson vid Bell Labs mätte 1933 hur försökspersoner upplevde toner jämfört med en referens på 1 kHz. Kurvorna visar att örat är känsligast runt 2–5 kHz, där hörselgången resonerar, och tappar kraftigt i basen, särskilt vid låg volym. Enheten är phon. Robinson och Dadson gjorde om mätningarna 1956, och dagens standard är ISO 226.
Därför har gamla förstärkare en loudness-knapp som höjer bas och diskant vid låg volym, och därför låter en mix annorlunda beroende på hur högt man lyssnar. A-vägning bygger på 40-phonkurvan, och K-vägningen i LUFS är en grövre förenkling av samma insikt. Hörsel låter sig inte mätas med en voltmeter.