Worleybrus
Cellulärt brus, infört av Steven Worley 1996, som färgar varje punkt efter avståndet till de närmaste utströdda särpunkterna — utseendet av celler, sprickor och fjäll.
Man strör ut särpunkter (för fartens skull ofta en per rutnätscell) och beräknar i varje position avståndet till den närmaste (F1), den näst närmaste (F2) och så vidare. F1 ensamt ger bubbliga celler; F2−F1 ritar fram sprickorna mellan dem — i praktiken kanterna i ett Voronoi-diagram. Valet av avståndsmått, euklidiskt, Manhattan eller Chebyshev, ändrar cellernas form.
Worley beskrev det i en artikel 1996, och det kallas också cell- eller Voronoi-brus. Det används till sten, ormskinn och fjäll, till vattenkaustik och för att dela in en värld i biom. Till skillnad från Perlinbrus och simplexbrus, som är släta vågor, bygger Worleybrus på diskret närhet och ger därför hårda kanter nästan gratis. Fungerar fint som höjdkälla för höjdkartor.