Anställdas upphovsrätt
Reglerna för vem som äger koden som en anställd skriver på jobbet – i praktiken nästan alltid arbetsgivaren.
I USA är det enkelt: ett "work made for hire" enligt Copyright Act från 1976 har arbetsgivaren som upphovsman från början, som om den anställde aldrig funnits. Svensk rätt utgår tvärtom från att upphovsrätten uppstår hos den som skapar verket. För datorprogram finns dock ett uttryckligt undantag, 40 a § upphovsrättslagen, infört 1993 när EU:s mjukvarudirektiv genomfördes: rätten till program som skapas som en del av arbetsuppgifterna går över till arbetsgivaren, om inget annat avtalats.
Undantaget gäller bara de ekonomiska rättigheterna. Den ideella rätten, att bli namngiven och inte få verket kränkt, stannar hos programmeraren. Det gråa området är fritidsprojekten. Kod skriven hemma om kvällarna är normalt ens egen, men många anställningsavtal försöker lägga beslag även på den, och därför kräver en del projekt att bidragsgivare intygar att de faktiskt har rätt att skicka koden.