Ideell rätt
Upphovsmannens rätt att bli namngiven och att slippa se verket förvanskat – den del av upphovsrätten som inte går att sälja.
Begreppet kommer från franskans droit moral och skrevs in i Bernkonventionen 1928. I svensk rätt finns det i 3 § upphovsrättslagen: rätten till namnangivelse och skydd mot kränkande ändringar. Till skillnad från den ekonomiska rätten kan den inte överlåtas, bara efterges i begränsad omfattning. USA erkänner den knappt, utanför en smal lag för bildkonst från 1990.
För mjukvara är den mest en juridisk fotnot, men den förklarar varför public domain-dedikationer som CC0 avstår rättigheter "i den mån lagen tillåter". I Europa går det inte att helt ge bort sitt namn på sitt eget verk, hur gärna man än vill.