Mercedes-Euklid

Christel Hamann i Berlin konstruerade maskinen 1905, och Mercedes Büromaschinen-Werke i Zella-Mehlis tillverkade den från året därpå. Nyheten satt i drivningen: en proportionalhävstång vars vridpunkt flyttas, så att ett och samma vevvarv ger ett slag proportionellt mot den inställda siffran. Leibniz stegvals och Odhners pinnhjul löser samma uppgift med tandade hjul; Hamanns lösning var tystare och tålde att köras fort.

Modell VII från 1913 brukar räknas som den första serietillverkade räknemaskinen med helt automatisk division. Man ställde in täljare och nämnare, drog en gång, och maskinen skötte subtraktionerna och skiftlägena själv tills kvoten stod i registret. Dessförinnan var division en manuell procedur där operatören räknade vevvarv och höll ordning på siffrorna i huvudet. Maskinen blev standardutrustning på europeiska beräkningskontor mellan krigen — alltså på skrivborden där mänskliga datorer satt och räknade astronomi och ballistik för hand.