Granulärsyntes
Ljud hackat i tusentals korn på några millisekunder, som sedan strös ut igen i ny ordning, takt och tonhöjd.
Varje korn är en kort ljudsnutt, typiskt 1–100 ms, med en mjuk fönsterkurva så att kanterna inte klickar. Genom att styra kornens täthet, längd, läsposition och tonhöjd kan samma inspelning bli ett fruset ackord, ett moln av brus eller en röst som sträcks ut till en minut utan att byta ton. Den sista tillämpningen är grunden för mycket tidssträckning.
Idén är Iannis Xenakis, som skrev om "ljudkorn" kring 1960 och klippte rullband för hand. Curtis Roads gjorde de första datorimplementationerna på 1970-talet, och Barry Truax fick det att gå i realtid 1986. I dag sitter tekniken i varenda ambient-plugin, ofta bakom en knapp märkt "Texture".