BARK

Matematikmaskinnämnden tillsattes 1948 för att förse svensk forskning, industri och försvar med räknekapacitet. Först skickades ingenjörer till USA för att se hur det gjordes, sedan byggdes Binär Automatisk Reläkalkylator i Stockholm och togs i drift i april 1950. Konstruktionen leddes av Conny Palm och byggde på omkring 5 000 reläer. En addition tog ungefär 150 millisekunder och en multiplikation drygt 250 — långsamt redan då, men reläer gick att köpa och elektronrör var fortfarande en risk.

Maskinen var med flit konservativ och tänkt som en övergångslösning. Nämnden byggde parallellt den elektroniska efterföljaren BESK, klar 1953 och under en kort period ansedd som världens snabbaste dator. BARK gick till 1955, BESK till 1966. När nämnden lades ner 1956 fördes kompetensen vidare till Facit, som byggde BESK-kopior i några år innan intresset ebbade ut — i efterhand ser det ut som ett ovanligt väl förvaltat försprång som ändå tappades bort.