Back-face culling
Att hoppa över trianglar som vänder baksidan mot kameran innan de kostar något att rita.
På en sluten, ogenomskinlig modell är ungefär hälften av trianglarna sådana man ändå aldrig ser — de pekar bort från betraktaren och skyms av objektets framsida. Att slänga dem innan rastreringen halverar arbetet i stort sett gratis. Vilken sida som är fram avgörs av vindingsordningen: en triangel vars hörn ligger medurs (eller moturs, beroende på konvention) efter projektion räknas som baksida. Alternativt tittar man på tecknet hos skalärprodukten mellan ytnormalen och blickriktningen.
Det här är inbyggt i GPU:er sedan de tidigaste 3D-korten och styrs med en enda rendertillståndsflagga (glCullFace). Men det förutsätter slutna ytor — löv, gräs och tunna flaggor är tvåsidiga, och där stänger man av gallringen så baksidan inte försvinner.