Xauth
X11:s system för att avgöra vem som får rita på en skärm: en hemlig kaka i en fil, skickad i klartext.
Den ursprungliga åtkomstkontrollen i X var xhost, som släppte in eller stängde ute hela maskiner. Alla användare på en tillåten dator fick alltså tillgång till skärmen. Lösningen blev MIT-MAGIC-COOKIE-1: servern får vid start ett slumpmässigt 128-bitarsvärde, samma värde sparas i användarens ~/.Xauthority, och en klient som vill ansluta måste visa upp det.
Programmet xauth läser och skriver filen, och XDM skapade kakan vid varje inloggning. Metoden skyddar mot andra användare men inte mot avlyssning, eftersom kakan går okrypterad över nätet. Den mer ambitiösa XDM-AUTHORIZATION-1 med DES fick aldrig fäste. I praktiken löstes problemet av X11-vidarebefordran över SSH.