Verlet-integration
Ett sätt att stega rörelseekvationer framåt genom att spara förra och nuvarande position i stället för en hastighet.
Hastigheten finns underförstått i skillnaden mellan två positioner, så nästa läge fås ur x_ny = 2·x − x_förra + a·Δt². Metoden är stabil, tidssymmetrisk och bevarar energi förvånansvärt väl över långa körningar. Loup Verlet populariserade den 1967 för molekyldynamik, även om Newton och Delambre hade räknat likadant långt tidigare.
Spelvärlden upptäckte den genom Thomas Jakobsens GDC-föredrag 2001 om fysiken i Hitman: Codename 47. Dess stora fördel är att villkor — "de här två punkterna ska ligga på fast avstånd" — kan upprätthållas genom att helt enkelt flytta positionerna och låta hastigheten följa med av sig själv. Det gör Verlet till det naturliga valet för tyg, rep och trasdockor, och till en föregångare till positionsbaserad dynamik.