Användarvillkor
Avtalet som reglerar användningen av en nättjänst – EULA:ns motsvarighet för program man aldrig får en kopia av.
Där en EULA licensierar en kopia av ett program reglerar villkoren en relation: vad man får göra på tjänsten, vem som äger det man laddar upp och när kontot kan stängas. I USA fastslog Specht mot Netscape 2002 att en länk längst ned på sidan ("browsewrap") inte räcker som samtycke, vilket är skälet till alla kryssrutor som säger "Jag har läst och godkänner".
Ingen har läst. En studie 2016 lät 543 studenter registrera sig på ett påhittat socialt nätverk vars villkor lovade bort deras förstfödda barn, och 98 procent godkände. Projektet "Terms of Service; Didn't Read" betygsätter sedan 2012 villkoren åt dem som inte orkar. I EU begränsar konsumentskyddet och GDPR vad som går att avtala om över huvud taget, oavsett hur många rutor som kryssats.