Tillståndsvariabelt filter (SVF)
Filterkoppling av två integratorer i en återkopplingsslinga som ger lågpass, bandpass och högpass samtidigt ur samma krets.
Konstruktionen kommer från analogdatorerna, där man löste differentialekvationer genom att koppla integratorer i slingor. Varje nod i slingan bär en egen version av signalen: efter första integratorn bandpass, efter andra lågpass, och vid ingången högpass. Summerar man hög- och lågpass får man ett notchfilter på köpet. Brytfrekvens och resonans styrs dessutom oberoende av varandra, vilket inte är självklart i andra kopplingar.
Oberheims SEM från 1974 gjorde det till ett syntljud i egen rätt: 12 dB per oktav, mjukare än Moogs stege och med en ratt som svepte mellan filtertyperna. Hal Chamberlin beskrev en digital version 1980 som blev standard i tidiga DSP-syntar men blev instabil vid höga frekvenser. Moderna varianter byggda med zero-delay feedback har löst det.