RCA Mark II
Mer info
- Skapad av
- Harry Olson och Herbert Belar (RCA)
- År
- 1957
- Typ
- Programmerbar synt
En rumsstor synt från 1957, byggd med elektronrör och programmerad med hålremsa, som blev hjärtat i Columbia–Princetons elektronmusikstudio.
Harry Olson och Herbert Belar på RCA ville egentligen syntetisera populärmusik utan musiker. Föregångaren Mark I från 1955 visade att det gick; Mark II hade fler oscillatorer och två hålremsläsare. Tonhöjd, klangfärg, envelopp och volym stansades in som binära koder på en bred pappersrulle, och resultatet spelades först in på lackskiva, senare på band.
Maskinen placerades vid Columbia–Princeton Electronic Music Center, där Milton Babbitt blev dess mest hängivne användare. Han uppskattade precisionen: rytmer som ingen människa kunde spela gick plötsligt att skriva. Charles Wuorinens Time's Encomium, gjord på Mark II, fick Pulitzerpriset 1970. Någon popmusik blev det aldrig, men det var den första synten som kunde kallas programmerbar.