Fasdistorsionssyntes
Casios svar på FM: en cosinusvåg läses ut i ojämn takt inom varje period, så att den böjs till sågtand, fyrkant eller något som låter som ett resonant filter.
En oscillator läser normalt sin vågtabell med jämn hastighet. Fasdistorsion låter läshastigheten variera inom perioden – fort i början, långsamt sedan – och den rena cosinusen pressas ihop till skarpare former med fler övertoner. Med ett kuvert på graden av distorsion kan klangen öppnas och stängas ungefär som när ett filter sveper, utan att något filter finns.
Casio lanserade tekniken 1984 i CZ-101, en polyfon digital synt med minitangenter som gick på batterier och kostade en bråkdel av en DX7. Metoden låg nära nog FM-syntes matematiskt men tillräckligt långt ifrån Yamahas patent. CZ-serien låter tunnare och mer "analog" än FM och är betydligt lättare att programmera, vilket gjorde den till den fattiga musikerns digitalsynt under åttiotalet.