Kvarnen och lagret (Babbage)
Babbages uppdelning av analysmaskinen i en räknande del och en lagrande del — samma gräns som senare skulle heta ALU och minne.
När Charles Babbage från 1837 ritade analysmaskinen delade han den i två organ och lånade orden från textilindustrin, som han i övrigt hämtade hålkortsidén ifrån. The mill — kvarnen — utförde de fyra räknesätten på de tal som matades in i den. The store — lagret — höll talen mellan operationerna, i planerna tusen tal om femtio decimaler var, i kolonner av kuggdrev. Tal maldes, färdiga varor lagrades.
Uppdelningen var inte given. Differensmaskinen hade ingen: där satt räknandet i själva minnesregistren, som i en kassaapparat. Genom att skilja på var beräkningen sker och var talen bor fick Babbage något helt annat — en maskin där instruktionerna kan säga vilka tal som ska hämtas ur lagret, vilket i sin tur kräver adressering, villkorliga hopp och slingor. Von Neumann-arkitekturen ritar hundra år senare samma streck, med den tillagda idén att programmet också får bo i lagret.