Kasiskis test
Metoden som tog fram nyckellängden ur ett Vigenère-chiffer och därmed gjorde "det obrytbara chiffret" brytbart.
Den preussiske officeren Friedrich Kasiski publicerade metoden 1863. Idén: om samma klartextbit råkar krypteras med samma del av nyckeln uppstår upprepade sekvenser i chiffertexten. Avstånden mellan upprepningarna är multiplar av nyckellängden, och deras största gemensamma delare pekar ut den.
När längden är känd delas chiffertexten i lika många kolumner, där varje kolumn bara är ett Caesarchiffer — och faller för vanlig frekvensanalys. Charles Babbage hade gjort samma upptäckt runt 1846 men aldrig publicerat den, möjligen för att den brittiska underrättelsetjänsten hade nytta av tystnaden. Friedmans sammanträffandeindex gjorde senare samma jobb statistiskt.