Input capture
En timerfunktion som fryser räknarens värde i samma klockcykel som en flank kommer på ett stift.
Det naiva sättet att mäta en pulsbredd är att läsa en timer i en avbrottsrutin. Då blir resultatet bara så exakt som avbrottslatensen tillåter, och den varierar med vad som råkade köras. Input capture flyttar mätningen till hårdvara: när flanken kommer kopierar timern räknarvärdet till ett capture-register, och mjukvaran kan hämta det när den hinner. Precisionen blir en timertick, oavsett belastning.
Två fångade värden ger periodtid eller pulsbredd. Det är så man avkodar signaler från en radiostyrningsmottagare, mäter ekot från en ultraljudsgivare eller läser en IR-fjärrkontroll. Motsvarigheten åt andra hållet heter output compare och är grunden för PWM. Kopplat till DMA kan hela pulståg fångas utan att kärnan lyfter ett finger.