Jordslinga
När två apparater är jordade via olika vägar och signalkabeln mellan dem blir en del av en strömslinga — med ett envist brum på 50 Hz som resultat.
Varje jordpunkt i ett hus ligger på något olika potential, eftersom läckströmmar och långa ledningar ger små spänningsfall. Kopplar man ihop en förstärkare i ett uttag och en dator i ett annat via en obalanserad kabel flyter en liten ström genom skärmen, och den blir en del av signalen. Det låter som nätfrekvensen och dess övertoner, ofta tillsammans med ett surr som ändras när hårddisken arbetar eller musen rör sig.
Balanserade ledningar tål mycket mer. Annars bryter man slingan på signalsidan: ground lift-knappen på en DI-box eller en isolationstransformator. Det man aldrig gör är att tejpa över skyddsjorden i stickkontakten. Brummet försvinner då, och skyddet med det. Ett vanligt modernt fall är en bärbar dator på laddare kopplad till ett ljudgränssnitt via USB.