Goertzels algoritm
Ett sätt att räkna ut en enda frekvenskomponent i en signal, billigare än en hel FFT när man bara bryr sig om ett fåtal toner.
Gerald Goertzel publicerade metoden 1958. Den beräknar ett enskilt fack i en diskret fouriertransform med ett andra ordningens rekursivt filter: för varje sampel en multiplikation och två additioner, och först efter sista samplet en liten slutberäkning som ger amplituden. Minnesbehovet är två tal.
En FFT ger alla frekvenser på en gång, men har man bara åtta frekvenser att leta efter vinner Goertzel. Det är exakt situationen i tonvalsdetektering: telefonens DTMF-toner är kombinationer av fyra låga och fyra höga frekvenser, och åtta Goertzel-filter i en billig DSP räcker för att avgöra vilken knapp som trycktes. Samma knep används i gitarrstämmare och i modem som lyssnar efter en viss bärvåg. Precis som FFT:n lider den av spektralläckage om tonen inte hamnar mitt i ett fack.