George Boole

Skomakarsonen från Lincoln var till stor del självlärd och blev professor i Cork utan att någonsin ha tagit examen. I The Mathematical Analysis of Logic (1847) och An Investigation of the Laws of Thought (1854) visade han att logiska påståenden kan behandlas som algebra: variabler som antar 1 eller 0, operationerna och, eller, icke, och räkneregler som förvandlar slutledning till uträkning. Ärendet var filosofiskt. Han ville beskriva tankens lagar, inte bygga något.

Han dog 1864, 49 år gammal, efter att ha gått en dryg halvmil i ösregn till en föreläsning och hållit den i våta kläder. Enligt en seglivad historia förvärrade hustrun lunginflammationen genom att svepa in honom i blöta lakan, i tron att bot skulle likna orsak.

I 83 år förblev boolesk algebra en angelägenhet för logiker. Sedan konstaterade Claude Shannon i sin masteruppsats 1937 att en reläkontakt som är antingen sluten eller öppen uppför sig exakt som en boolesk variabel, och att seriekoppling är och medan parallellkoppling är eller. Därmed blev victoriansk logik till ritregel för varje digital krets som byggts sedan dess.