GDM

Martin K. Petersen skrev GDM 1998 som en ersättning för XDM, med grafiskt ansikte och en konfigurationsfil som gick att läsa. George Lebl tog över, och under GNOME 2 fick programmet ett temasystem där distributionerna tävlade om snyggaste inloggningsruta, plus ansiktsbläddrare, sessionsval och automatisk inloggning. XDMCP fanns kvar, så en GNOME-maskin kunde betjäna X-terminaler som XDM gjort.

2007 skrev William Jon McCann och Ray Strode på Red Hat om alltihop för GNOME 2.22. Teman och det mesta av inställningarna försvann, konfigurationen flyttade till D-Bus och GConf, och forumen kokade i åratal. Med GNOME 3.6 (2012) blev inloggningsrutan ett GNOME Shell som körs i eget läge, så den ser ut som skrivbordet. Sedan Fedora 25 (2016) startar GDM Wayland-sessioner som standard och är därmed kompositorns startmotor snarare än X-serverns.