Fraktalzoomer
Realtidsdykning ner i Mandelbrot- eller Juliamängden — en demoeffekt som länge var omöjlig och därför lika mycket ett tekniskt skryt som en bild.
En Mandelbrotbild kräver upp till hundratals iterationer per pixel, och på en 80-talsdator tog en enda bild minuter. Demoscenen fuskade sig fram: förberäknade bilder som skalades mellan nyckelrutor, låg upplösning, fixpunktsaritmetik och knep som återanvände pixlar från föregående bildruta medan bara de nya kanterna räknades om. Resultatet var en zoom som såg ut att aldrig ta slut.
När snabba FPU:er och sedan shaders kom blev en äkta realtidszoom trivial, och effekten flyttade ner till sizecoding-tävlingarna, där en fraktal är bland det mest visuellt givande man kan pressa in i 256 byte. Begränsningen är fortfarande flyttalsprecisionen: zooma djupt nog och bilden löses upp i block.