Delta-sigma-modulering
Principen bakom nästan varje ljudomvandlare i dag: några få bitar, en enorm samplingsfrekvens och en återkopplingsslinga som gömmer felet där ingen hör det.
I stället för att mäta varje sampel med 24 bitars precision jämför omvandlaren signalen med sin egen grova gissning, ofta bara en bit, miljontals gånger per sekund. Felet summeras och matas tillbaka, så att genomsnittet av alla ettor och nollor följer vågformen. Kvantiseringsbruset blir enormt men formas upp mot frekvenser långt över det hörbara, där ett digitalt filter tar bort det när strömmen decimeras till vanlig PCM.
Hiroshi Inose och Yasuhiko Yasuda vid Tokyos universitet beskrev tekniken 1962. Den blev självklar på 1990-talet, när det visade sig vara billigare att bygga snabba enkla kretsar än långsamma precisa — en precisionsresistor kostar mer än en miljon transistorer.