Dark silicon
Fenomenet att man inte längre kan driva alla transistorer på ett modernt chip samtidigt — det skulle dra för mycket effekt och bli för varmt. En allt större andel av chippet måste vara "mörkt" (avstängt) vid varje given tidpunkt. En central konsekvens av att Dennard-skalningen tog slut.
Bakgrund: förr (Dennard-skalning) sjönk effekten per transistor i takt med att de krympte, så man kunde driva fler transistorer på samma chip utan att effekten skenade. Det slutade gälla runt 2005 — transistorer fortsätter krympa (Moores lag) men effekten per transistor sjunker inte längre i takt. Resultat: man får PLATS med fler transistorer än man har EFFEKTBUDGET att driva samtidigt → en del måste alltid vara avstängd (mörk). Konsekvenser för design: i stället för att göra en stor general-kärna snabbare lägger man transistorerna på specialiserade acceleratorer (för AI, video, krypto) som bara tänds när de behövs och är mycket effektivare för sin uppgift. Det förklarar dagens heterogena chip fulla av fasta-funktion-block. En grundläggande drivkraft i modern chiparkitektur. Hör ihop med heterogena kärnor och thermal design power.