Kulram
Ett räkneverktyg som lagrar siffrorna men överlåter algoritmen åt människan — och som därför fortfarande kan slå en van maskinoperatör.
Räkneramar går tillbaka till räknebrädena i Mesopotamien, där lösa stenar — latinets calculi — flyttades mellan kolumner. Den kinesiska suanpan, den japanska sorobanen och den ryska stjotyn är samma idé i tre utföranden: pärlor på stänger, där varje stång är en position i talsystemet.
Poängen ligger i arbetsdelningen. Kulramen håller mellanresultatet, vilket är hela dess funktion, medan själva räkneoperationen sitter i användarens fingrar och huvud. En van sorobanräknare skriver därför ingenting ned, och när tidningen Stars and Stripes 1946 lät Kiyoshi Matsuzaki möta en amerikansk arméoperatör med elektrisk räknemaskin i Tokyo vann kulramen fyra av fem grenar. Den förlorade på multiplikation av stora tal.
Den lever kvar i japansk skolundervisning och hos synskadade räknare, av samma skäl i båda fallen: den ger en taluppfattning som en display aldrig ger.