Zaphod-läge
Att köra flera bildskärmar som helt separata X-screens, :0.0 och :0.1, så att varje skärm har eget rotfönster och fönster inte kan dras mellan dem — uppkallat efter Zaphod Beeblebrox, mannen med två huvuden.
Det var så X alltid hade hanterat flera skärmar: en display, flera screens, och ett program hamnar på den screen som DISPLAY pekar ut. Fönsterhanteraren måste öppna varje screen för sig, och alla klarade inte det. Pekaren kunde glida över kanten, men ett fönster kunde inte, och att maximera fyllde exakt en skärm. Namnet är lånat från figuren i Liftarens guide till galaxen och behövdes först när det fanns ett alternativ att skilja det från: Xinerama 1998, och sedan RandR 1.2 2007, gjorde motsatsen till standard, en enda stor yta. I xorg.conf betyder det en ServerLayout med flera Screen-rader i stället för en sammanslagen.
Läget försvann aldrig helt. Den som ville ha varsin hårdvaruaccelererad skärm på två grafikkort, eller ett fullskärmsprogram som inte skulle lägga sig över båda monitorerna, valde det med vilje långt in på 2010-talet, och Nvidias drivrutin kallar det fortfarande "separate X screens". Wayland har inget motsvarande, eftersom kompositören äger alla utgångar från början.