Yevgeniy Dodis
Kryptograf vid New York University, mest känd för fuzzy extractors – sättet att få stabila nycklar ur brusiga källor som fingeravtryck.
Ett fingeravtryck läses aldrig in likadant två gånger, och en kryptonyckel tål inte en enda fel bit. 2004 publicerade Dodis tillsammans med Leonid Reyzin och Adam Smith ramverket för fuzzy extractors, som ur en ungefärlig avläsning återskapar exakt samma nyckel varje gång, med en offentlig hjälpsträng som inte röjer hemligheten. Den utökade tidskriftsversionen skrevs även med Rafail Ostrovsky.
Dodis har i övrigt ägnat sig åt dålig slump, läckage och vad som händer när primitiver används utanför sina garantier. Han var 2018 medförfattare till artikeln om invisible salamanders, som visade att AES-GCM inte binder en chiffertext till en enda nyckel – en detalj som Facebooks rapporteringsfunktion för krypterade meddelanden hade förutsatt.