XF86VidMode
XFree86-tillägget som lät program och tangentkombinationer byta videoläge medan X kördes, det 90-talets spel använde för helskärm, med det panorerande skrivbordet som bieffekt.
I XFree86 räknade konfigurationsfilen upp Modelines, exakta pixelklockor och synktider för varje upplösning skärmen klarade, och servern startade i den första. XFree86-VidModeExtension från mitten av 90-talet gjorde listan åtkomlig i drift. Ctrl+Alt+plus och minus på det numeriska tangentbordet stegade igenom lägena, verktyget xvidtune lät en justera timingen live med en varning om att man kunde skada bildskärmen, och ett program kunde med XF86VidModeSwitchToMode välja ett läge självt. Senare tillkom gammakontroll, vilket är vad varje ljusstyrkereglage i ett Linuxspel i praktiken pratade med.
Så gjorde Quake, SDL och allt därefter helskärm: byt till 640×480, lägg fönstret i övre vänstra hörnet, ta tag i pekaren. Men den virtuella skärmen behöll sin gamla storlek, så när pekaren nådde kanten panorerade hela skrivbordet, och ett kraschat spel lämnade en i ett frimärksläge där man fick trycka Ctrl+Alt+plus på känn. RandR 1.2 från 2007 gjorde om saken ordentligt med utgångar och lägen per skärm, och VidMode lever kvar bara för bakåtkompatibilitet.