x11vnc

Karl Runge släppte x11vnc 2002 inom LibVNCServer-projektet. De vanliga VNC-servrarna för Unix, Xvnc och dess avkomlingar, är egna X-servrar utan fysisk skärm: man får ett nytt skrivbord som bara finns i fjärrsessionen. x11vnc gör det omvända och kopplar upp sig som en vanlig X-klient mot display :0, läser bildminnet och skickar det som RFB. Den hittar ändringar med Damage-tillägget eller genom att skanna rader, skjuter in tangenter och musrörelser med XTEST och plockar upp markören via XFIXES. Resultatet är samma sak som Windows fjärrhjälp eller Macens skärmdelning: den som sitter framför maskinen ser vad gästen gör.

Det gjorde den till verktyget för support och för att nå ett hemskrivbord man glömt logga ut från. Runge byggde på med SSL, en Java-klient serverad via inbyggd webbserver och ett grafiskt skal, tkx11vnc, vars många flikar mest visade hur många flaggor kommandot hunnit få. Hans egen utveckling stannade 2011 och koden underhålls sedan dess inom LibVNCServer. På Wayland finns ingen motsvarighet, eftersom en kompositör inte låter en godtycklig klient läsa hela skärmen.