VCO (spänningsstyrd oscillator)
Den analoga syntens tongenerator, vars tonhöjd bestäms av en inkommande spänning.
En VCO producerar en periodisk vågform — sågtand, fyrkant, triangel, ibland sinus — och låter en styrspänning bestämma frekvensen. Moogs konvention med en volt per oktav blev den de facto-standard som modulärsyntar och Eurorack fortfarande följer. Kopplar man ihop två oscillatorer med hårdsynk får man det skrikande ljud som åttiotalets leads byggde på.
Problemet var alltid stabiliteten. Analoga oscillatorer driver med temperaturen, och en synt behövde värmas upp en stund innan den höll stämningen. Roland svarade 1982 med DCO:er i Juno-6: digitalt klockade oscillatorer med analog vågformning. Purister klagade på att ljudet blev för stabilt, vilket säger en del om purister.