UUIDv7
UUID-variant som inleds med en tidsstämpel i millisekunder och fyller resten med slump. Standardiserad i RFC 9562 (2024). Resultatet är globalt unika identifierare som ändå sorteras i skapandeordning.
Problemet den löser är konkret. UUIDv4 är helt slumpmässig, vilket betyder att varje ny rad hamnar på en godtycklig plats i primärnyckelns B-träd. Insättningarna sprids över hela indexet, sidorna splittras, cacheträffarna faller och indexet växer snabbare än nödvändigt — märkbart redan vid några miljoner rader. Med v7 hamnar nya rader intill varandra längst till höger i trädet, precis som med ett löpnummer, samtidigt som identifierarna kan skapas i klienten utan samordning. Priset är att skapandetiden går att läsa ut ur nyckeln, vilket ibland är oönskat. Föregångare med samma idé: ULID och Snowflake-ID.