Trepartsmodellen
Kortnätverk där samma bolag är både utgivare, inlösare och nätverk, så att kortinnehavaren, handlaren och nätverket är de enda parterna.
Diners Club, som startade 1950, och American Express, som följde 1958, byggde sina kort så. Bolaget gav ut kortet, skrev avtalet med restaurangen, tog emot transaktionen och skickade fakturan. Det kallas också closed loop: pengarna lämnar aldrig bolagets egna böcker. Fördelen är full kontroll över data och prissättning, och Amex kunde länge ta ut avsevärt högre avgifter av handlare med motiveringen att dess kunder spenderade mer.
Nackdelen är att varje handlare måste värvas en och en, medan Visa och Mastercard lät tusentals banker göra jobbet. Gränsen har dessutom luckrats upp. Sedan amerikanska domstolar 2004 slog fast att Visa och Mastercard inte fick hindra sina medlemsbanker från att ge ut konkurrenternas kort licensierar både Amex och Discover ut kort via banker, och i många länder sköts inlösen av lokala partner.