Termopapper
Papper bestruket med ett värmekänsligt skikt som svartnar där ett hett skrivhuvud rör vid det — inget bläck, ingen patron, men trycket bleknar med tiden.
Ytan bär en färglös leukofärg och en svag syra (framkallare) i var sitt mikroskopiskt lager. Värme smälter samman dem, färgen byter form och blir synlig. Det gör direkttermiska skrivare mekaniskt enkla — inget band, ingen toner — men trycket är förgängligt: värme, ljus, fett och mjukgörare i plast suddar långsamt ut det, vilket är varför gamla kvitton blir tomma.
Den vanligaste framkallaren var länge bisfenol A (BPA), samma ämne som pekats ut i plastdebatten; EU begränsade det i termopapper 2020, och tillverkarna bytte till BPS och andra ämnen som är minst lika omdiskuterade. Papperet uppfanns av NCR och Texas Instruments kring 1965 och sitter i varje kassaregister, kortterminal och kölappsautomat.