Syntetisk IV
En initieringsvektor som räknas ut ur meddelandet själv i stället för att slumpas, vilket gör krypteringen deterministisk.
Rogaway och Shrimpton presenterade SIV 2006 som svar på frågan vad man ska göra när slumpmässig IV inte kan garanteras. Svaret är att härleda IV med en PRF över associerad data och klartext, med en egen nyckel. Samma indata ger då samma IV och samma chiffertext, så ett återanvänt nonce blir inget katastrofalt fel. Priset är att två identiska meddelanden syns som identiska chiffertexter.
Specificerad i RFC 5297 (2008). Den är främst intressant där deterministisk output är en fördel, till exempel när man vill jämföra chiffertexter utan att dekryptera dem, och mindre som förstahandsval i ett vanligt protokoll där en fungerande slumptalsgenerator finns.