Strangler fig
Mönster för att ersätta ett gammalt system bit för bit istället för att skriva om allt på en gång. Namngivet av Martin Fowler 2004 efter strypfikusen, som växer runt ett träd tills värden dött och bara fikusen står kvar.
Praktiskt: sätt en proxy eller fasad framför det gamla systemet så att all trafik går genom den. Flytta sedan en funktion i taget till den nya implementationen genom att peka om enskilda rutter, med möjlighet att rulla tillbaka per rutt. Det gamla systemet krymper tills det kan stängas av. Alternativet — big bang-omskrivning — är det klassiska sättet att spendera två år på en release som aldrig blir bättre än originalet. Fungerar bäst när gränssnittet går att avgränsa; värre när databasen är delad, och då behövs ofta ett dataduplikeringssteg först.