Race-to-idle
En energistrategi där processorn kör en uppgift så fort som möjligt för att snabbt bli klar och sedan gå i ett djupt strömsparläge — i stället för att köra långsamt och energisnålt under längre tid. Ibland är "skynda och sov" mer energieffektivt än "ta det lugnt".
Idé: man kan tro att låg frekvens alltid sparar energi, men det är inte hela bilden. Att köra långsamt håller hela chippet (och kringkretsar — minne, skärm, radio) vaket längre, och dessa har en fast "overhead"-förbrukning oavsett hur sakta CPU:n går. Race-to-idle kör i stället fort, blir klar, och låter sedan hela systemet gå ner i ett djupt sömnläge (där power gating stänger av nästan allt) → den totala energin kan bli lägre trots högre toppeffekt. Avvägning: gäller inte alltid — för rena CPU-bundna laster med hög spänning kan långsammare vara bättre (pga den kubiska spännings-effekten i DVFS). Verkligheten är en balans, och moderna schemaläggare väger in båda. Särskilt relevant för mobil/batteri. Hör ihop med DVFS och power gating.