Hålremsstans
Skrivsidan av hålremsan: en rad solenoider som slår hål i papper snabbare än ögat hinner följa, och en låda som fylls med konfetti.
En stans har åtta stanspinnar per teckenposition plus en för matarhålen, var och en driven av en solenoid som fyrar när biten ska vara etta. Under sitter chadlådan, som någon måste komma ihåg att tömma — full låda ger fastnade pinnar och därmed felaktiga tecken mitt i en programlistning.
Stansar är påfallande långsamma jämfört med läsarna. Teletype ASR-33:ans inbyggda stans klarade tio tecken i sekunden, en fristående Teletype BRPE runt hundra, medan en optisk läsare kunde ta tusen. Asymmetrin formade arbetssättet: remsan stansades en gång och lästes många. Varianten chadless stansade en flik som satt kvar i hålet, så att texten kunde tryckas läsbart längs remsan — praktiskt för människor, obrukbart för optiska läsare, och ett bra exempel på att en till synes liten mekanisk detalj bestämmer vilken utrustning som kan läsa mediet.