Offline-PIN
PIN-kontroll där kortets chip själv avgör om koden stämmer, utan att fråga banken.
Terminalen skickar den inslagna koden till chipet med kommandot VERIFY, och chipet jämför med sin egen kopia. I den äldre varianten går koden i klartext över kontakten mellan terminal och kort. I den krypterade varianten chiffreras den först med en publik RSA-nyckel från kortet, så att en avlyssnande terminal inte ser något användbart. Utgivaren får veta resultatet i efterhand via fälten i auktoriseringen.
Metoden fanns för att terminaler förr inte alltid var uppkopplade, och den är fortfarande vanlig i Europa. USA hoppade i stort sett över den och gick från magnetremsa till chip och signatur. Alternativet, online-PIN, krypterar koden till ett PIN-block som kontrolleras hos utgivaren. Offline-PIN är billigare men flyttar förtroendet till chipet och terminalen, och det är där angreppen har landat.