NRZI-kodning
Kodar en etta som en övergång och en nolla som ingen övergång — det gör flödesbyten, inte spänningsnivåer, till bäraren av data.
NRZI (non-return-to-zero inverted) skriver inte data som absoluta nivåer utan som förändringar: en etta orsakar en flödesövergång på mediet, en nolla lämnar det oförändrat. Fördelen är att avläsningen bara behöver upptäcka övergångar, inte mäta magnetiseringens riktning — ett magnetiskt läshuvud ger ändå en puls just vid varje övergång.
Problemet är långa rader av nollor: utan övergångar tappar avläsarens klocka takten. Därför parades NRZI ofta med en gräns på hur många nollor i följd som tillåts, vilket ledde vidare till kodfamiljen RLL. NRZI användes på tidiga magnetband (800 bpi) och lever kvar i USB:s och andra seriella bussars linjekodning, där bit-stuffing löser nollproblemet.